Se upp för ökade annonsbedrägerier  

Fördubbling av annonsbedrägerier

Första kvartalet 2023 anmäldes 7088 annonsbedrägerier vilket är en ökning med 19 procent jämfört med samma period förra året, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå). Annonsbedrägerier genererar stora brottsvinster och 2022 uppgick de till drygt 180 miljoner kronor, vilket var en ökning med 46 procent från året innan.

Annonsbedrägerier handlar om att du köper en vara, exempelvs nätet, men varan existerar inte eller också får du en felaktig vara. Oftast lockar sidan med ett väldigt lågt pris. Förutom falsk information i annonsen använder sig bedragare ofta av falska identiteter för att inte kunna spåras.

– När priset är lågt och annonsen har ett för bra erbjudande bör man tänka till och göra research innan man beställer och köper något, säger Paul Pintér, Rådgivare mot digitala brott på SSF Stöldskyddsföreningen.

I samband med annonsbedrägerier så händer det också att köpare får piratkopierade varor i stället för äkta varor. Har man otur så kan denna piratkopierade vara hälsovådlig och kanske rent av livsfarlig.

– Förutom att man möjligen får hem en piratkopierad vara eller ingenting alls är risken stor att annonsbedrägerier även ger bedragare möjlighet att samla in personliga uppgifter som namn, adress samt kontokortsinformation, som sedan kan användas för andra bedrägerier, säger Paul vidare.

Tips som kan skydda mot annonsbedrägeri och piratkopior:

  • Polisanmäl alltid annonsbedrägerier.
  • Undvik förskottsbetalningar till privatpersoner.
  • Om ett erbjudande verkar för bra för att vara sant är det förmodligen så det ligger till
  • Kontrollera identiteten hos säljaren och undvik betalningar till utländska konton. Finns kontaktuppgifter som till exempel mejl, telefonnummer och adress?
  • Du har ett eget ansvar att kontrollera att det du köper inte är stöldgods (god tro existerar inte längre)
  • Priset är oftast avslöjande om det är en äkta eller piratkopierad produkt.
  • Använd endast hemsidor som har en ”Trygg E-handel” eller ”Certifierad E-handel”-stämpel.

På säkerhetskollen.se kan du läsa mer om hur du blir säker på nätet.

Statistiken är hämtad från Brottsförebyggande rådet (Brå).