Är du helt säker?

Efter en vår i pandemins skugga och en solig sommar har SSF startat hösten med en rad initiativ kring att förebygga digitala brott. Att ha ett säkert lösenord är något som det ofta pratas om, hur man byter lösenord till något säkrare är det mer tyst om.

Det här måste vi belysa för att få upp medvetandet och engagemanget hos svenska folket. Det sker genom en lösenordskampanj där vi lyfter fram de vanligaste lösenorden i Sverige, enligt en rapport från Internetstiftelsen. När jag först såg topp 25-listan av de mest använda lösenorden höll jag på att sätta kaffet i vrångstrupen, det var lösenord som ”mamma”, ”bajskorv” och en rad ekivoka ord. Dessa enkla lösenord utgör säkerhetsrisker.

Eftersom det här är en mycket viktig fråga för allmänheten valde vi att lyfta fram dessa kontroversiella lösenord i kampanjen och samtidigt visa folk att det är mycket enkelt att ha ett avance­rat lösenord. Det här handlar ju om att skapa en förändring som gör människors digitala liv tryggare och säkrare.

Under augusti månad startade vår riksomfattande annonskampanj ”Är du säker på ditt lösenord”. Redan under den första veckan nådde vi ut till över en miljon svenskar via sociala medier. Den väckte stor uppmärksamhet och blev en snackis.

När det gäller lösenord så ska man tänka på att ha många tecken, istället för kortare lösenord med komplicerade tecken som man glömmer lätt. Vid en attack är fler tecken mycket svårare att kryptera upp. Viktigt är också att mail­konto alltid ska ha ett helt eget lösenord.

Är det då så viktigt att byta lösenord och skydda sig mot digitala brott? Ja, det är viktigt. Förra året polisanmäldes cirka 240 000 digitala brott, här inbegrips då exempelvis ID- och PC-kapning, phi­sihing, misching och kortbedrägerier. Enligt sidan haveibeenpwned.com som används för att testa om e-postadresser blivit hackade så har nu 572 611 621 lösenord exponerats genom olika data­intrång. Om ett lösenord blir hackat så kan det användas i brottsliga syften för att ta över den drabbades digitala liv och även orsaka stor ekonomisk skada.

Vi går mot en utveckling där hem­men blir allt mer uppkopplade. Vi ser fram emot att kylskåp, tvättmaskin och dammsugare ska kopplas upp, men varje IoT produkt kräver sitt krypte­rade lösenord. Det uppkopplade IoT-samhälle ökar riskerna för att utsättas för brott. Ny teknik möjliggör nya cyberbrott, men också möjligheteter till nya säkra lösningar. Vi ser en ökad efterfrågan från allmänheten och små­företagare kring rådgivning och konkret hjälp, någon att vända sig om de utsätts för till exempel en ID-kapning, kort­bedrägerier eller andra typer av digitala bedrägerier. Här vill vi på SSF göra skill­nad. Vi har därför byggt upp en unik plattform inom området. I slutet av året lanserar vi plattformen som går under arbetsnamnet, Digitala helpdesken. Den kommer att vara en publik site/tjänst som har till syfte att hjälpa, stötta och informera allmänheten och småföretag inom området digital brottslighet.

En annan funktionalitet är möjlighe­ten att söka på e-postadresser för att få information om de förekommer i några kända läckor. Till Digitala helpdesk ska man också kunna skicka in en print screen på ett mail eller en faktura som man misstänker är bluff. Digitala help­desken kommer då verifiera och ge svar till frågeställaren.

Under hösten ska vi att fortsätta med vår stora satsning mot att bli ”the go to place” för frågor kring digitala brott. Vi kommer att lansera digitala utbildningar inom cybersäkerhet och produktmärk­ningar samt fortsätta att kommunicera med nya medvetenhetshöjande kam­panjer mot allmänheten och småföre­tagare via sociala medier och via såväl digitala som fysiska kanaler.

Nu har starten av vår breddning påbörjats om att ombesörja även skydd mot digitala brott, Nästa nummer kom­mer jag berätta om fler releaser, häng med på vår resa.

Läs fler artiklar i senaste numret av Tryggare Samhälle.