Att förebygga vardagsbrott kräver ett helhetsgrepp

Vi har det senaste året satsat väldigt hårt på att bli en stark kraft när det gäller att förebygga digitala brott. Vår ambition är att koppla ett helhetsgrepp och kunna göra betydande skillnad i det förebyggande arbetet mot såväl fysiska som digitala vardagsbrott.

När det gäller fysisk säkerhet är vi starka och i fas med tiden. När det gäller den snabbt föränderliga digitala brottsligheten har vi en bit kvar, men vi gjorde en riktig kraftsamling under 2020 genom att exempelvis lansera sajten säkerhetskollen.se och även skapa nya normer inom det digitala området.  Vi har också bildat ett kunskapscenter med polisen och MSB. Vi har också investerat en hel del i marknadsföring för att säkerställa att våra digitala initiativ når ut och kan göra skillnad. Mest känd är kampanjen för säkrare lösenord som har väckt mycket uppmärksamhet och haft stor positiv inverkan.

Finansieringen av vår satsning på informationsspridning och våra andra åtgärder mot digitala brott har inte tagits från den traditionella verksamheten och har sålunda inte haft någon påverkan på vårt arbete inom fysisk säkerhet. Vi har istället skjutit in egna medel för att jobba mot alla typer av vardagsbrott, där de digitala brotten står för en väldigt stor del. Arbetet mot digitala brott är också nödvändigt för att vi ska kunna utveckla normer och stärka skyddet för fysisk säkerhet.

Så rent generellt kan man säga att vi satsar lika mycket på fysisk säkerhet som tidigare. Under det senaste året har vi tagit fram och reviderat ett antal normer kopplat till lås, larm, certifieringsverksamhet, nyckelförvaringar och mycket annat. Vi fortsätter också bedriva en omfattande rådgivning och medieverksamhet där vi lyfter fram behov av förebyggande åtgärder mot inbrott, bilbrott, cykelstöld och andra fysiska brott. Dessutom har satsningen på Grannsamverkan varit mycket framgångsrik då konceptet nu täcker cirka 30 procent av hushållen i landet. Vårt engagemang för att förebygga vardagsbrott är större än någonsin – men står nu på två ben.

Det pågår ständigt olika försök till att lura av oss våra personuppgifter som sedan använts för att stjäla information, kapa datorer eller helt enkelt för att lura av oss våra pengar. Att vilseleda med identitet är också ett kraftfullt vapen om man försöker påverka opinioner eller val. Detta är inget nytt utan ett spel som pågått länge med både fysiska och digitala metoder, oftast i kombination med varandra. Hur kan man veta att den person som står i hemsjukvårdens kläder verkligen kommer därifrån eller att samtalet från banken är korrekt. Samma sak med mejlet eller sms:et man får från Postnord eller DHL där man ska klicka på en länk, är det verkligen rätt?

Tyvärr drabbas många av den här typen av brott och därför har vi på SSF sett som nödvändigt uppmärksamma detta i en stor pågående kampanj om olika typer av phishing, eller nätfiske på svenska. Kampanjen har gått på stortavlor, sociala medier och i radio. Vi vill verkligen att alla ska tänka till och ställa sig frågan ”Är jag säker?” innan de hamnar i en situation där de blir lurade. Teknikutvecklingen gör dock att det blir än mer komplicerat för människor att helt säkert veta vem som är vem. Vi också tagit fram en ny design till konsumenttjänsten säkerhetskollen.se och nästa steg är att utveckla och anpassa den så att den även riktar sig till företag.

En satsning som kommer att göra stor skillnad framöver är den nya normen ”SSF 1120 IoT Uppkopplade smarta enheter”. Den ska lyfta fram och verifiera säkerheten kring smarta produkter.  Med produkter som har provats och märkts upp som certifierade blir det lättare för konsumenterna och brukarna att göra säkra produktval.

Nästa steg är att sätta in regelverket i ett ekosystem som exempelvis anger hur IoT-produkter fungerar ihop med digitala lås eller larm. På det här sättet får vi bra grund för att ta ett helhetsgrepp om vardagsbrotten och koppla ihop åtgärder för det fysiska och det digitala skyddet.

(Ledare av Thomas Brühl, från tidningen Tryggare Samhälle. Läs hela tidningen här.)