Att leva och arbeta i en pandemi

Nu har vi levt med pandemin i ungefär ett år, något som haft omfattande påverkan på vår vardag. Vi kan inte umgås som vi är vana vid, inte åka på den där härliga solresan med familjen och inte heller besöka arenor för att njuta stora idrotts- eller musikevent.

Över en natt fick vi ställa om och använda våra hem som arbetsplatser där köksbordet eller soffan fick ersätta skrivbordet och vi fick trängas med tonårsbarnen som fått distansundervisning. Vi handlar, umgås med vänner och gör ärenden digitalt.

Det sliter på oss alla, men jag tror att den här delen av utvecklingen också varit av godo. Vi som har möjlighet till det, kommer att ta med oss de nya jobbvanorna när väl den här pandemin är över. Vi kommer i större omfattning välja var vi jobbar, så att det passar bäst. Bildskärmen kan dock inte ersätta alla personliga möten. När man känner ett behov att se hela personen eller ha kreativa och skapande möten tillsamman så är möjligheten att samlas runt en whiteboard och känna energin i rummet oerhört viktigt.

Att arbeta säkert i hemmet är viktigt. Vi måste skapa rutiner för IT-säkerhet när vi är hemma, så att vi verkligen kommunicerar via VPN med arbetsplatsens nätverk. Att säkra upp vårt eget hemmawifi med brandväggar och ha starka och unika lösenord till routern bör vara en självklarhet. Att ha förutsättningar att hemifrån kunna uppdatera alla program i arbetsdatorn är också en nödvändighet.

Restriktioner i hemarbetet kan dock ställa till problem. Har jag inte rättigheter att lägga in min egen hemmaskrivare till jobbdatorn går jag den enkla vägen och mejlar dokumentet till min personliga dator och skriver ut det den vägen. Kreativt, men då undergräver man samtidigt en del av säkerheten. Det är sådant här som vi måste tänka till på när vi jobbar hemma, så att det finns rätt förutsättningar.

Förändrade brott är en annan aspekt. Tyvärr har ju pandemin också utnyttjats av kriminella på olika sätt vilket påverkat både stöldbrott och bedrägerier. Visserligen minskade en del fysiska stölder när gränserna stängdes i början på sommaren. Det togs dock igen senare under året så att siffrorna för stöldbrott snarast är något högre än året innan. Är vi hemma så gör man inbrott på andra ställen och då är det inte konstigt att det skett en 30 procentig ökning av inbrotten i källare och vind jämfört med 2019.

Kriminella har varit väldigt snabba att utnyttja oron och rädslan för corona och covid-19. Äldre blir uppringda för att få sin bostad corona-säkrad, där någon senare kommer in och kan stjäla. I pandemin har användandet av dejtingappar ökat med påföljande risk för romansbedrägerier – en bedrägerityp som ökade med över 12% förra året och som i snitt kostar den drabbade 350 000 kronor. Dessutom utsattes många företag och organisationer av digitala brott, så som ransomware, med krav på stora lösensummor.

Normer för smarta fastigheter är en annan säkerhetsutmaning. Bostäder och andra fastigheter fylls med allt fler smarta prylar och uppkopplade komplexa system där det mesta är sammankopplat. Idag saknas heltäckande regler eller guidelines som sätter en bra nivå för säkerheten och tryggheten i systemen. Nu har dock vår normavdelning startat upp ett arbete som syftar till att skapa ett heltäckande system av guidelines och normer för smarta hem och smarta fastigheter. I arbetet med framtagandet av denna IoT-norm har vi har startat med den smarta bostaden, för att sedan gå vidare med att göra liknande för kommersiella fastigheter.

Utbildningsområdet är ett annat ben i SSF:s verksamhet som syftar till att skydda privatpersoner och företag mot brott, inte minst mot cyberhot. ”Cybersäkerbas” och ”Jobba säkert digitalt” är exempel på utbildningar som hjälper företag och andra organisationer att digitalt skydda sig, inte minst genom att bidra till ökad cyberhygien bland sina anställda.

Om såväl utbildningar som vårt normarbete kan du läsa mer om i detta årets första nummer av Tryggare Samhälle som har temat ”Brottslighet i förändring”.