Varukorg

Vanliga sökord

Summering: webbinarium om utgåva 9 av SSF 130, Projektering och installation av inbrottslarm

Publicerad: juni 29, 2022

Den 20 juni gick vårt efterlängtade webbinarium om SSF 130, utgåva 9 av stapeln. Missade du det? Ingen fara, här har vi summerat höjdpunkterna från webbinariet till dig. 
Medverkande på webbinariet:

  • Staffan Augustsson, moderator
  • Mats Moberg, normchef SSF 
  • Fredrik Karlsson, sakkunnig SSF 
  • Peter Sääv, projektledare normverksamheten SSF

Snabbrepris — därför ger SSF Stöldskyddsföreningen ut normer

Syftet med webbinariet var att tydliggöra vilka ändringar som utgåva 9 av SSF-normen 130, Projektering och installation av inbrottslarm innebär. 

SSF får många frågor om normerna. Både hur enskilda normer ska tolkas, men även om själva normverksamheten och varför SSF ger ut normer. Normchef Mats Moberg inledde därför webbinariet med att även ge en kort tillbakablick över normarbetet och vad det innebär. Varför finns egentligen SSF:s normer? Är det inte tillräckligt med europastandarder, ISO-standarder och svensk standard, behövs det verkligen fler? 

Det är korrekt att det finns flera olika standarder. SSF Stöldskyddsföreningens normer har dock funnits i många år, medan europastandard i jämförelse är relativt ny. När europastandarden introducerades fanns redan viss nivå på standardsystemen, både i Sverige och i Norden. Kruxet med europastandarden är i sin tur att den är en kompromiss av 27 länders olika åsikter. 

Europastandarder innehåller en mängd grades/klasser mm som vi i Sverige och Norden inte använder. När Sverige gick med i europaarbetet var svensk standard tvungen att anamma europastandarderna; man var tvungen att dra in gammal, svensk standard i de fall där det fanns en motsvarande europastandard. Därmed blev det även mycket mera angeläget att ta fram SSF-normer som förklarade och väljer ur europastandarderna vilka egenskaper det är som man här i Sverige tycker är väsentliga. För 25 år sedan fanns det drygt 25 SSF-normer, i dagsläget finns det 110. 

Varför behövs en ny utgåva av SSF 130?

Utgåva åtta av SSF 130 kom 2012. Från 2012 fram till 2019 hände inte så mycket inom europaarbetet och normen behölls i avvaktan på att arbetet på europanivå skulle ta fart.

Under de senaste åren har det dock producerats en hel del olika produktstandarder inom larmområdet på europanivå. SSF bedömde därför att det var lämpligt att se över normen 130 och börja fundera på en utgåva 9. 

Den nionde utgåvan gavs ut i november 2021. Utgåvan inkluderade en hel del omskrivningar; exempelvis nya referenser, redaktionella förändringar och nya definitioner. SSF försökte ytterligare förtydliga de olika larmklasserna: bland annat lades överfall- och bråklarm till, samt att utgåvan kompletterades med nya exempelritningar, anläggarintygen, nya hållningstider med mera. 

Moberg framhöll dock hur en av utmaningarna med 130:an är normens numera breda läsekrets. Ursprungligen togs normerna fram för kravställare som försäkringsbolag och säkerhetspolisen – i dag läser såväl fastighetsägare, larminstallatörer, projektörer, och en mängd olika kravställare normen. Detta bidrar till att normen vuxit så i omfattning. 

När SSF hade släppt utgåva 9 i november 2021 så upptäcktes att de hade blivit några fel. I januari 2022 så kom en tolkning där de felen rättades till.  Sedan började man också att titta lite bakåt och se vad som skrivits: är det begripligt? Kan vi göra det ännu tydligare? Tanken om en så kallad andra tryckning dök då upp. 

Skillnaden mellan en ny utgåva och en andra tryckning är att i en andra tryckning förklaras texterna mer, men man ska inte ändra kraven. 

SSF 130:9 – vad är nytt?

Fredrik Karlsson, sakkunnig på SSFs utbildningar, ansvarade för att presentera och kommentera de största förändringarna i utgåva 9. 

För att göra ändringarna lättare att ta till sig presenterar vi dem här i punktform utifrån innehåll som tagits bort, kompletterats eller justerats.

SSF 130:9 – Borttaget

  • Definitionerna om försåtsskydd har helt tagits bort. Bedömningen har istället varit att man ska komplettera med volymskydd för samtliga larmklasser.
  • Fjärruppkoppling: inte längre tillåtet i larmklass tre.

SSF 130:9 – Tillkommit, kompletteringar

  • Begreppet fullständigt volymskydd. Numera finns både volymskydd och fullständigt volymskydd. Skillnaden är att i larmklass fyra, där den här definitionen finns, så är det tänkt att hela utrymmet ska övervakas.
  • Larmsändare: samma krav som tidigare. Nytt i SSF 130:9 är dock att varje adress ska överföras i klartext till larmcentral. 
  • Larmdon: det ska forfarande vara minst två larmdon per objekt. Det har dock tillkommit förtydligande text om att för larmklasserna så måste sirenerna kunna uppfattas från alla områden som kan utställa larm. Har man flera våningar kan man behöva komplettera med larmdon för varje våning. 
  • Ganska mycket är omgjort avseende manöverkoderna, vad gäller tillträdesnivåerna för användarna. Det har gjorts en helt ny tabell för hur man kan använda koder i vissa larmklasser.
  • En stor förändring handlar om manövrering av larmet i de olika larmklasserna. Antalet godkända förbikopplare minskar, därför har det lagts till att manöverpanelen kan användas som förbikopplare. Man har nu möjlighet att i de lägre larmklasserna kunna manövrera larmet från manöverpanelen, även från utsidan av larmområdet eller ett objekt. I de högre larmklasserna (tre, fyra) behöver man ytterligare en manöverpanel som sitter i ett larmövervakat området. 
  • Kontrollanläggningar: anläggningar som har färre än 75 stycken sektioner/adresser ska kontrolleras en gång per år för larmklass ett, samt enligt de krav som gäller för respektive larmklass. Finns fler än 75 stycken ingångar behöver endast 50 procent av dessa provas varje gång, men inom loppet av en treårsperiod ska samtliga detektorer vara avprovade. 

SSF 130:9 – Förtydliganden och förändringar

  • Det har gjorts ganska stora förändringar avseende användningen av underleverantörer och konsulter. Man har förtydligat att även konsulter kan utföra projektering och är man behörig ingenjör kan man godkänna projektering. 
  • Vid användning av underentreprenör som är certifierad anläggarfirma i larmklass fyra får man även göra installation, inkoppling, avprovning med mera, enligt en tabell. Det är är dock fortfarande anläggarfirman som har det slutliga ansvaret för att utfärda anläggarintyget, hålla utbildning och så vidare. 
  • Ett helt nytt kapitel i SSF 130:9 handlar om överfallslarm och bråklarm. Förtydliganden om hur knappar ska se ut och hur de fungerat. Till exempel att det är endast när man trycker in knappen som det ska utställas överfallslarm, inte om om man råkar kapa en kabel eller lyfta locket på överfallsknappen. I stort sett har man kravställt att det ska finnas sabotagekontakt i knappen. 
  • Förtydligat: i samtliga larmklasser ska centralapparat, larmsändare och strömförsörjning övervakas av volymdetektor. Samt att den sektionen inte får vara fördröjd. 
  • Förtydligat: redan i SSF 130:8 var andemeningen att centralapparat, larmsändare och strömförsörjning skulle sitta i högsta larmklassen. Där har tidigare funnits en liten gråzon som nu är förtydligad. 
  • Förändring: en del smärre förändringar har skett avseende fjärruppkopplingen. Kraven för vad man får göra i larmklass ett har sänkts. Numera är det tillåtet med både till- och frånkoppling av larm via fjärruppkoppling.

SSF 130:9 – Ofta frågat om avprovning och justering av volymdetektorer

Fredrik lyfte att SSF fått en del frågor om punkten i SSF 130:9 som berör avprovning/justering av volymdetektorer. Tanken är inte att man ska rita in gränser och avstånd, men att man bör ha kontroll på hur injusteringen utförts. Injusteringen ska utföras efter tillverkarens anvisning: detektorn på rätt höjd, linsen justerad exempelvis 90 grader till höger och väster samt att man ska säkerställa att linsen fångar max den meter som det är tänkt att den ska ta. 

Mer om SSF Stöldskyddsföreningens normer

Behöver du få bättre koll på SSF 130? 
Hos oss hittar du flera utbildningar där SSF 130 är central: 

Behörig ingenjör – inbrottslarm

  • 3,5 dagar
  • Förberedande inför certifiering
  • Tillgång till Normer & regler abonnemanget Inbrottslarm, samt erbjudande på abonnemanget.
  • Sammanfattande dokumentation och övningsuppgifter
  • Rabatt om du utbildar dig hos SSF och certifierar dig hos SBSC.

Behörig ingenjör, recertifiering

  • 2,5 dagar
  • Förberedande inför recertifiering
  • Erbjudande på Normer & regler abonnemanget Inbrottslarm.
  • Sammanfattande dokumentation och övningsuppgifter
  • Rabatt om du utbildar dig hos SSF och certifierar dig hos SBSC.

Inbrottslarm

  • 1 dag
  • Genomgång av regelverket, larmets roll i ett säkerhetssystem, larmanläggningars funktioner samt inköp/upphandling.  
  • Tillgång till SSF 130.
  • Åhörarkopior och övningsuppgift

Larm och kamerabevakning

  • 3 dagar
  • Genomgång av gällande regelverk, tekniska möjligheter, regler för projektering och installation av larmsystem samt skyldigheter och möjligheter med kamerabevakning.
  • Tillgång till SSF 130 och SSF 1060.
  • Åhörarkopior och övningsuppgift

Vill du också engagera dig i arbetet med normer? 

Du som vill är varmt välkommen att bidra i arbetet med SSF:s normer. Normerna strävar vi efter att ta fram i breda arbetsgrupper och deltagandet är kostnadsfritt. Under normnyheter hittar du alltid information om aktuella arbetsgrupper och remisser. Det går utmärkt att svara på en utestående remiss, även om du inte fått den sänd till dig. 

Varmt välkommen att göra din röst hörd!