Vad då norm? Ni undrar och vi reder ut svaret

En sökterm som ofta trendar hos oss handlar om våra normer. Kanske inte särskilt konstigt, för vad är egentligen en norm? Och vad innebär det att SSF Stöldskyddsföreningen ger ut normer? Hur vet man när det behövs en norm och vad som ska ingå i den?

Jag som skriver idag heter Mats Moberg och är chef för normverksamheten här på SSF.

Vi tar det från början.

SSF Stöldskyddsföreningen (SSF) är en ideell förening som drivs utan vinstintresse. För att kunna finansiera verksamheten bedrivs näringsverksamhet inom bolaget SSF Service AB, överskottet därifrån bidrar i sin tur till att finansiera föreningens ideella verksamhet. Vi på SSF har ingen politisk koppling och föreningen är öppen för alla.

Föreningen grundades 1934 och ända sedan dess har vi arbetat med att på olika sätt förebygga brott. Och här mina vänner, börjar vi närma oss pudelns kärna och det här med normerna.

Våra normer är något som bygger säkerhet och trygghet för både användare och kravställare. De är till för att ge regler som ökar säkerheten och tryggheten för både privatpersoner, företag och i vissa fall även myndigheter. 

En kritisk framgångsfaktor för det brottsförebyggande arbetet handlar nämligen om att produkter och tjänster som erbjuds marknaden måste uppfylla vissa fastställda krav – och att de företag som erbjuder de här produkterna och tjänsterna är seriösa aktörer. Mot den bakgrunden rekommenderar vi på SSF att produkter och företag är certifierade enligt gällande normer och standarder.

Låter det krångligt och komplext? Det är det faktiskt inte.

I vårt arbete med normer utgör vi både ett kunskapscenter och ett bollplank för olika frågor runt normer och standarder. SSFs normer består av rena produktnormer med fastställda krav som ska uppfyllas på en specifik produkt och normer som specificerar vad en person eller ett företag ska uppfylla. Alla SSFs normer tas fram i breda arbetsgrupper,  bestående av olika experter, kravställare och producenter. 

En våra mest applicerade normer SSF 200, Regler för mekaniskt inbrottsskydd, är en beskrivande norm för vilka olika produkter som ska ingå i ditt inbrottsskydd för att motsvara marknadens krav. 

SSF 200 används bland annat av svenska försäkringsbolag i deras arbete med vilka villkor som ska gälla för olika försäkringar. 

Kanske har du hört talas om skyddsklass 2? Skyddklasser är nämligen en av de bitar som täcks av normen SSF 200 Mekaniskt inbrottsskydd. Vi brukar normalt sett prata om tre olika skyddsklasser: klass ett, två och tre, där klass tre har de högsta kraven på sig. 

Ditt försäkringsbolag kan t.ex. kräva att dörrarnas och fönstren till din kontorslokal ska uppfylla kraven för skyddsklass två för att din försäkring ska gälla.

Vi på SSF har löpande kontakt med externa kravställare och företrädare för de branschorganisationer som säljer och levererar de aktuella produkterna. Normerna utformar vi i samverkan med dem. Exempelvis polisen, försäkringsbranschen eller branschorganisationer som företräder slutkunderna, d.v.s. dig.

Vi deltar också flitigt i nationellt- och internationellt standardiseringsarbete (SS och EN) för att påverka och ta del av utvecklingen inom dessa standarder. 

Normerna anger klassning, krav och provnings-/utvärderingsmetoder och refererar, där det är möjligt, till klasser i Europastandarder. Inom de områden där Europastandarder saknas och/eller behöver kompletteras, tar vi fram SSF-normer.

Som du förstår skulle jag kunna prata länge på det här temat, men vi tar och pausar här för dagen. Jag hoppas att mitt inspel förhoppningsvis avmystifierat våra normer, hur de används och varför vi ger ut dem. 

Vill du veta mer om normer eller säkerhet? Hör gärna av dig till mig på [email protected]

Mats Moberg 
Normchef SSF Stöldskyddsföreningen